Natur

Hotet mot naturen – så ser det ut

Vår natur är under ständigt hot. Arter försvinner i rasande takt, nya tillkommer som inte hör hemma här, jordbruk och vägbyggen förändrar viktiga livsmiljöer. Försurning, övergödning, kemikalier, plast och andra sopor, utsläpp från fabriker och läckande kärnkraftverk – listan kan göras lång på överhängande hot mot naturen. I förlängningen är det också hot mot oss. För var ska vi få vår luft, vår mat och ta våra promenader när naturen förstörs?

Minns du den gamla sextiotalssången Änglamark? ”Jorden vi ärvde och lunden den gröna… Låt dem få leva, de är ju så sköna.” Sången skulle uppmuntra oss ta hand om naturen. Tio år senare gjordes en upplysningsfilm om samma sak, med tipset att sänka våra uppdruckna ölburkar i havet – på så vis skulle Sverige hållas rent. Det går nog att säga att vi har kommit en bit på vägen mot ett bättre tänk idag, eller hur?

Tio procent av våra arter hotade

På svenska Google finns över två miljoner sökresultat om du skriver in ”så hotas naturen” – det är en ganska talande bild över situationen. I Sverige räknar man, enligt Naturvårdsverket, att omkring tio procent av alla arter och naturtyper är direkt hotade. För att ändra på detta har det skapats åtgärdsprogram för att rädda arterna. Genom att välja ut och rädda specifika växter, djur och naturtyper hoppas man på en bättre framtid.

Ur Naturvårdsverkets synvinkel finns det flera direkta hot. Ett av dem är så kallade invasiva arter, det vill säga arter som kommit hit för att stanna och som gärna vill ta över, vilket i längden innebär att våra egna arter successivt försvinner. Tänk bara på mördarsniglarna från Spanien. De käkar i stort sett allt som är grönt – utöver sina släktingar och vänner förstås. Och de trivs bra här. För bra.

Ett Sverige utan älg?

Ett tredje hot är det ohållbara fisket och jakten. Torsken i Östersjön har sett bättre dagar – beståndet har minskat med ungefär 75 % i Ålands hav. Människan kan tydligen inte låta bli att fiska slut på fisken och skjuta slut på vilda djur så länge de finns där ute. Tänk dig ett Sverige utan älg! Otänkbart. Och så sist men inte minst: hotet från jord- och skogsbruket och andra förändringar i arternas livsmiljö.

Men visst skyddar vi vår natur? Ja, vi har hela 5 000 naturreservat i vårt land, varav 75 % är fjällområden. Men även om vi har nationalparker och naturreservat så finns det tyvärr brister i skyddet. Trots att vi har reservat, händer det ofta att dessa områden störs. Många skyddade områden påverkas av skogsbruk, vindkraft, vägbyggen och gruvnäring. Att skydda ett område genom att göra naturreservat av det är i dagsläget alltså inte en garanti.

Uppvärmning och klimatförändring

På ett globalt plan pratas det ofta om klimatförändringar som ett stort hot. Människan har länge bränt stora mängder kol, olja och gas, vilket man i många läger menar har blivit ett bokstavligen överhängande problem – växthuseffekten. Enkelt beskrivet blir atmosfären överfull av koldioxid från brännandet och det värmer upp oss ordentligt. Våra stackars växter hinner inte ta hand om all koldioxid, varför temperaturen stiger och naturens förutsättningar förändras.

Våra arter klarar inte alltid stora förändringar i klimatet. Själva kanske vi skulle njuta av att få det lite varmare i februari. Men på ett globalt plan ser det värre ut. Klimatförändringar ger översvämningar, smältande isar, stormar och torka. Vi vet ju till exempel att isbjörnar lever på isen, det hör man ju på namnet – men hur ska de överleva när isarna smälter? De kan knappast simma till Tromsö och flytta in där om det kniper.

Vad kan vi göra?

Vi har ännu inte facit över hur det kommer gå för vår natur i framtiden. Men vi vet att det kommer innebära problem om det inte görs något. Men vad? Som vanlig enkel medborgare här hemma i Sverige kan du hjälpa till genom att till exempel låta bli att sänka ölburken i havet. Släng ditt skräp i närmaste papperskorg. Eller varför inte hjälpa en groda över vägen? Alla kan göra något, även du och jag.

Framtiden – en ljusning?

Genom att samarbeta kan läget förändras. Naturvårdsverket har i sitt åtgärdsprogram skrivit att de vill se ett närmare samarbete mellan markägare, företag, Länsstyrelse och andra ansvariga, på bland annat landskapsnivå. På det globala planet har man tagit fram avtal och strategier om att minska klimatförändringarna, utsläpp och annan miljöförstöring. Även här har Naturvårdsverket fått i uppgift att ta fram ett förslag om en svensk långsiktig strategi som presenteras i FN.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *