Naturens framtid

Our nature’s future

Framtidens klimat styrs av hur hög halt av växthusgaser som cirkulerar i atmosfären. Hur hög denna siffra är beror på hur stora utsläppen av växthusgaser i atmosfären varit hittills, det vill säga de utsläpp som vi har genererat tidigare och som vi släpper ut idag. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter i den takt som de gör nu beräknas medeltemperaturen världen över ha stigit med 4 grader i slutet av 2000-talet.

Även om alla länder på jorden skulle bestämma sig för att minska sina utsläpp av växthusgaser kraftigt kommer klimatet på jorden ändå fortsätta bli varmare under några hundra år. Detta beror på att växthusgaser stannar kvar under många år i atmosfären, vilket gör att det tar tid för klimatet att förändras av utsläppen. Generationer som lever nu kommer alltså inte fullt ut hinna uppleva de klimatförändringar som orsakats av utsläpp som skett under deras tid.

Datormodeller ser in i framtiden

Med hjälp av komplicerade datorprogram kan dagens forskare göra kvalificerade gissningar om hur framtidens klimat kommer se ut. Modellerna tar med atmosfärens, havets och jordytans fysikaliska processer i beräkningarna för att kunna göra så exakta gissningar som möjligt. Även uppgifter om teknikval, befolkningsutveckling och övriga faktorer som spelar in på världens koldioxidutsläpp räknas in i beräkningarna. Forskningsresultaten om framtidens klimat presenteras i scenarier som kallas för Representative Concentration Pathways.

Enligt beräkningarna är en temperaturökning på 2,6 grader det lägsta man kan hoppas på vid slutet av seklet. För att temperaturökningen ska vara så pass låg krävs det dock att världens totala utsläpp av växthusgaser minskas snarast och fortsätter vara lågt framöver. Det tyvärr mer troliga, att trenden med höga utsläpp av växthusgaser fortsätter som nu, resulterar enligt beräkningarna som tidigare nämnt i en temperaturökning på runt 4 grader.

Isarna smälter

Ökade temperaturer kommer givetvis ha stor inverkan på hur naturen kommer se ut i framtiden på olika platser på jorden. Med högre temperaturer börjar de stora polarisarna smälta och därmed minska i storlek. Detta blir problematiskt för djur som till exempel isbjörnar som kan få svårt att leva och hitta föda på de smältande isarna. När isarna smälter höjs havsytan världen över, vilket givetvis förändrar naturen på ett drastiskt sätt.

Höjda havsnivåer innebär stora förändringar då många öar och kustremsor kommer hamna under vatten. Detta har redan börjat märkas på flera platser världen över där öar, städer och kustremsor drabbas av översvämningar som för med sig stor förstörelse för såväl människorna som bor där som för djur- och växtriket. De stigande havsnivåerna är en av de för oss idag tydligaste tecknen på de klimatförändringar som sker på jorden som ett resultat av mänsklig påverkan.

Höjda temperaturer

Temperaturen i världshaven stiger i takt med att medeltemperaturerna på jorden höjs. Varmt ytvatten förs ner och värmer upp djupen, vilket påverkar havscirkulationen. Havsströmmar är mer eller mindre regelbundna rörelser av havsvatten över jordens oceaner och hav och strömmarna har stor betydelse för att dagens ekosystem och klimatet ser ut som de gör. Utan havsströmmarna hade många ställen på jordklotet inte varit så beboeliga som de är idag.

Utan den så kallade Golfströmmen som består av varmare vatten som rör sig norrut på jordklotet hade vissa delar av nordvästra Europa som till exempel de skandinaviska länderna varit täckta av snö och is året runt. Tvärtom gäller för Hawaii som hade varit betydligt varmare om det inte vore för Californiaströmmen som passerar ön och kyler ner klimatet där med kallare vatten. Förutom klimatförändringar styrs havsströmmarna av vind, tidvattenströmmar och skillnader i olika vattens densitet.

Skövling av regnskog

Idag finns även stora problem med skövling och förstörelse av regnskogar världen över som till exempel i Amazonas i Sydamerika. På marken där regnskog tidigare växt odlas grödor som exempelvis palmträd för palmolja eller sojabönor för tillverkning av djurfoder. När skogarna skövlas ökar mängden koldioxid i atmosfären kraftigt samtidigt som djur- och växtriket i regnskogen riskerar att utrotas. Detta har givetvis stor påverkan på hur framtidens klimat och natur kommer se ut.

Naturen i framtiden

Hur man tror att framtidens natur kommer se ut beror på hur optimistiskt eller pessimistiskt man ser på oss människor och vår möjlighet att förändra den negativa spiral av miljöförstöring som vi själva är upphovsmän till. Lyckas vi rädda regnskogarna, få utsläppen av växthusgaser att avstanna och havens nivå och temperatur att inte fortsätta höjas finns det hopp för att vår natur ska kunna frodas i framtiden för kommande generationer.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *