Radon är en naturligt förekommande gas som finns i marken över hela Sverige. Även om radon finns i låga halter utomhus, är det marken som utgör den vanligaste källan till radon i bostäder och andra byggnader. Dessutom kan radon även finnas i vissa byggmaterial och hushållsvatten. Låt oss titta närmare på dessa tre källor och lära oss mer om de hälsorisker som radon kan medföra.
Radon från marken är den vanligaste orsaken till radonhaltig inomhusluft. Radium och uran, som naturligt förekommer i olika bergarter och jordarter, avger radon. Gasen tränger in i byggnader genom otätheter i grundkonstruktionen och kan orsaka mycket höga radonhalter. För att bedöma radonrisken analyserar man egenskaperna hos marken, såsom kornstorlek, tjocklek på jordlagren, porositet och vattenhalt.
Byggmaterial kan också vara en källa till radon. Uran och radium finns naturligt i stenbaserade byggmaterial. Blåbetong, som användes mellan 1929 och 1975, är särskilt betydelsefullt i detta sammanhang. Blåbetong innehåller radium, som omvandlas till radon när det sönderfaller. Det användes bland annat för att tillverka vägg- och bjälklagselement samt isolerblock. Det bör noteras att blåbetong inte klassas som farligt avfall, även om den avger radon.
När det gäller hushållsvatten kan radonhaltiga koncentrationer av radon, uran och radium förekomma i grundvatten från berggrund och jord. Egenborrade brunnar kan vara särskilt känsliga för radon i vattnet. När detta vatten används för spolning och duschning kan det leda till förhöjda radonhalter inomhus. Vissa områden med uranrika bergarter, som Bohuslänregionen, kan ha höga halter av radon i vattnet. Livsmedelsverket anser att dricksvatten från en egen brunn med mer än 100 Bq/l radonhalt är godkänt med anmärkning, medan mer än 1 000 Bq/l radonhalt anses otjänligt.
Den största hälsorisken med radon är dess koppling till lungcancer. Den naturliga radioaktiva strålningen som vi främst utsätts för kommer från radon i inomhusluften. Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för lungcancer och anses vara den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 14% av lungcancerfallen i Sverige orsakas av radon, vilket motsvarar ungefär 500 fall per år. Utvecklingen av lungcancer tar vanligtvis lång tid, vanligen 15–40 år.
För att upptäcka radon i ditt hem är det nödvändigt att genomföra en radonmätning. Strålsäkerhetsmyndigheten har fastställt gränsvärdet för högsta tillåtna radonhalt i inomhusmiljöer till 200 bq/m³. För att få tillförlitliga resultat och beräkna årsmedelvärdet bör mätningen utföras under minst två månader under eldningssäsongen, som sträcker sig från 1 oktober till 30 april. Radonhalten varierar beroende på temperatur, vind, ventilationssystemets funktion och frekvensen av luftning. Genom att mäta under en längre tidsperiod kan man få en mer exakt uppfattning om radonhalten i hemmet.
För att sammanfatta kan man säga att radon finns naturligt i marken, byggmaterial och vatten. Det är viktigt att vara medveten om radonrisken och vidta åtgärder för att minska exponeringen. Genom att förstå var radon finns och vilka hälsorisker det medför kan vi arbeta mot att skapa tryggare och hälsosammare inomhusmiljöer.
